I en artikel i den kanadensiska tidskriften "The Walrus" från 2006 skriver Taylor Owen och Ben Kiernan:

”In the fall of 2000, twenty-five years after the end of the war in Indochina, Bill Clinton became the first US president since Richard Nixon to visit Vietnam. While media coverage of the trip was dominated by talk of some two thousand US soldiers still classified as missing in action, a small act of great historical importance went almost unnoticed. As a humanitarian gesture, Clinton released extensive Air Force data on all American bombings of Indochina between 1964 and 1975. Recorded using a groundbreaking ibm-designed system, the database provided extensive information on sorties conducted over Vietnam, Laos, and Cambodia.”

Bombningarna av Kambodja var mycket omfattande:

” The still-incomplete database (it has several 'dark' periods) reveals that from October 4, 1965, to August 15, 1973, the United States dropped far more ordnance on Cambodia than was previously believed: 2,756,941 tons’ worth, dropped in 230,516 sorties on 113,716 sites. Just over 10 percent of this bombing was indiscriminate, with 3,580 of the sites listed as having "unknown" targets and another 8,238 sites having no target listed at all. The database also shows that the bombing began four years earlier than is widely believed—not under Nixon, but under Lyndon Johnson. The impact of this bombing, the subject of much debate for the past three decades, is now clearer than ever. Civilian casualties in Cambodia drove an enraged populace into the arms of an insurgency that had enjoyed relatively little support until the bombing began, setting in motion the expansion of the Vietnam War deeper into Cambodia, a coup d’état in 1970, the rapid rise of the Khmer Rouge, and ultimately the Cambodian genocide.”

Men databasen är alltså ofullständig…

Se även det tidigare inlägget idag.

Rickard B. Thuresson

(Denna blogg är knuten till Nya Arbetartidningen)

Svenska Dagbladet publicerade idag en mycket märklig ledare av Per Gudmundson. Ledaren behandlar de röda khmerernas massmord i Kambodja. Det märkliga med denna ledare är att detta massmord dyker upp ur tomma intet. Den amerikanska bombterrorn mot Kambodja nämns inte med ett enda ord.

Man kan inte förstå situationen i Kambodja om man inte tar hänsyn till det amerikanska bombkriget och invasioner av landet. Enligt frisläppta papper från Pentagon släpptes mera bomber över Kambodja än de allierade släppte under hela andra världskriget. Enligt en uppskattning, gjord innan dessa papper frisläpptes, dödades 600000 människor av dessa bomber. Denna bombterror var också en förutsättning för att den kambodjanska motståndsrörelsen och röda khmererna skulle växa sig starka.

Det är omöjligt att avgöra hur många kambodjaner som dog av såväl svält som politiskt våld i Demokratiska Kampuchea under perioden 1975 – 1978. En uppskattning som gjorts i en finländsk studie anger att totalt en miljon omkom. De rena avrättningarna har av vissa uppskattats till alltifrån 10000 till 300000. För övrigt bör man komma ihåg att USA ingick en taktiskt betingad allians med Demokratiska Kampuchea 1980 – 1990 och då initierade den amerikanska regeringen naturligtvis inte några undersökningar av Pol Pot-regimens eventuella övergrepp.

Nya Arbetartidningen har tidigare principiellt tagit avstånd från avrättningar som politisk kampmetod, på samma sätt som vi fördömt avrättningarna av politiska meningsmotståndare och oskyldiga under Stalintidens Sovjet, i demokratiska Kampuchea. Samtidigt har vi alltid ansett att USA är den stora boven i dramat liksom att förhållandena i Kambodja inte legitimerade en vietnamesisk invasion 1979.  Det var kambodjanernas sak att rätta till missförhållandena i det egna landet. Den vietnamesiska invasionen skedde heller inte på grund av någon omtanke om det kambodjanska folket utan för att säkerställa det egna inflytandet. Vi har heller aldrig deltagit i någon diskussion om dödstal under perioden 1975 - 1978, eftersom vi helt enkelt inte kunnat avgöra vad som är sant eller falskt. Dessutom är det segraren som skriver historia.

För övrigt hänvisar vi till en utmärkt artikel, ”Krock om Kambodja”, av Stefan Lindgren.

Rickard B. Thuresson

(Denna blogg är knuten till Nya Arbetartidningen)