Lena var inte vacker

det gjorde inget

för jag fick

hångla med henne.

Lena hånglade

med flera killar

det gjorde inget

för jag fick

hångla med henne.

Lena och jag

hade inget

att säga varandra

det gjorde inget

för jag fick

hångla med henne.

Bengt-Olof Lindbergh

som har diktbloggen: http://bol.bloggplatsen.se

(Den här bloggen är knuten till Nya Arbetartidningen

(Texten är hämtad från nyhetsbrev från folkrörelsen nej till EU/november 2009)

Den starka euron just nu minskar vinsterna för företag i euroområdet.

Europeiska företag i länder utanför euroområdet går betydligt bättre, visar

nya analyser.

Två stora finansanalysföretag, ING och Thomson Reuters, kommer fram till

ungefär samma sak efter att ha studerat europeiska företags redovisningar för

det tredje kvartalet. Både försäljningssiffror och resultat är bättre för företag i

länder utanför eurozonen än innanför. Särskilt stora problem har

euroländernas exportföretag i handeln med USA. Under det senaste året har

dollarn nu förlorat nära 20 procent i värde gentemot euron. Amerikanska

varor har blivit billigare i Europa. Europeiska däremot dyrare i USA. Det drabbar inte minst euroländernas bilindustri, som har svårt med sin amerikanska försäljning.

En företrädare för fransk-japanska Renault-Nissan säjer till tidningen

Financial Times att ”den västeuropeiska bilindustrin numera bara producerar

bilar för den västeuropeiska marknaden”. De är för dyra för att sälja någon

annanstans.

(Denna blogg är knuten till Nya Arbetartidningen)

Från 1945 till 1970-talet omvandlades Sverige från fattig Sverige till välfärds Sverige. Under den tiden präglades Sverige av arbetarrörelsens efterkrigsprogram.

FULL SYSSELSÄTTNING

Första avsnittet i arbetarrörelsens efterkrigsprogram heter Full sysselsättning. Den målsättningen genomfördes. 1945 var arbetslösheten 2,6 procent. Från 1946 till 1978 var den under två procent, med tanke på att människor byter arbete och då är arbetslösa under tiden de byter så är en arbetslöshet under 2 procent näst intill full sysselsättning.

Sysselsättning skapades genom att ge stöd till företag. I programmet står det så här:

Statens ekonomiska makt bör därför i allas intresse sättas in och ge näringslivet det stöd som bibehållandet av en varaktig och stabil högkonjunktur kräver. Inkomsterna i samhället måste göras så höga och göras så säkra, att efterfrågan inte viker. För att stimulera företagsamheten måste räntenivån hållas så låg som möjligt. Dessutom måste det finnas ett offentligt samarbetsorgan, som ser till att kapitalet används till att fullt utnyttja arbetskraft och materiella produktionsmedel för nyttiga uppgifter. (Citat från sidan 7.)

Efter andra världskriget hade de sönderbombade länderna ett stort behov av att importera varor från Sverige. Men på grund av kriget hade de en svag betalningsförmåga. Det problemet löste den svenska staten genom att ge långtidskrediter till exportindustrin.

Bostadsbyggandet fick ekonomiskt stöd för det skapade många arbetstillfällen och bostadsstandarden behövde höjas. Omskolning och omflyttning av arbetskraft användes i stor omfattning för att få ned arbetslösheten.

RÄTTVIS FÖRDELNING

Rättvis fördelning och höjd levnadsstandard är rubriken på avsnitt två i programmet. Levnadsstandarden höjdes, fördelningen blev inte rättvis men rättvisare. Här är några exempel:

KORTARE ARBETSTID

1958 sänktes arbetstiden från 48 timmar per vecka till 45 timmar. 1967 infördes 42 ½ timmarsvecka. 1970 blev det 40 timmarsvecka.

1950 ökade semestern från två veckor till tre veckor. 1963 blev det fyra veckors semester och 1977 fem veckors semester.

PENSIONEN

1959 beslutar om ATP, det innebär att alla anställda får ett tillägg till pensionen som betalas av arbetsgivaren. 1975 sänktes pensionsåldern från 67 till 65 år.

BOSTÄDER

Kommunernas ansvar för bostadsförsörjning slogs fast i en lag. 1964 miljonprogrammet antas, mellan 1965 och 1974 byggdes en miljon hyreslägenheter.

FAMILJEPOLITIK

1945 blev det förbjudet att avskeda kvinnor för att de blev gravida eller/och gifte sig. 1947 allmänna barnbidrag införs. Samma år införs familjebostadsbidrag. Under 1970-talet byggs den offentliga barn och äldreomsorgen ut kraftigt. Hundratusentals nya arbeten skapas inom barn och äldreomsorgen.

STÖRRE EFFEKTIVITET. MERA DEMOKRATI

Större effektivitet och mera demokrati inom näringslivet, det är rubriken till det tredje avsnittet. Enligt programmet ska facket få ett större inflytande över företagens organisation och inriktning. Genom att ge arbetarna inflytande och ansvar ska produktionen effektiviseras. Målet med demokratiseringen är att skapa socialismen så här står det i programmet:

Att förverkliga detta program är att ge näringslivet en ny organisation och att omdana samhället i socialistisk riktning. (Citat från sidan 30.)

Hur det blev med socialismen vet vi. Kapitalets makt över samhälle och företag består. Däremot ökade produktiviteten och det medförde en kraftigt höjd levnadsstandard.

Bengt-Olof Lindbergh

(Den här bloggen är knuten till Nya Arbetartidningen.)

Hassel hängen

en citronfjäril

ett kalciumrikt skelett

en resa inbokad

en dikt på väg.

Bengt-Olof Lindbergh

som har diktbloggen:  http://bol.bloggplatsen.se

(Den här bloggen är knuten till Nya Arbetartidningen.)

För att förstå hur och varför välfärden skapades är det nödvändigt att studera två faktorer:

Den materiella grunden för välfärden.

Arbetarrörelsens kamp för välfärd.

INDUSTRIALISERINGEN

I mitten av 1800 talet var Sverige ett jordbruksland med 3,5 miljoner invånare. 80 procent av befolkningen hade sin försörjning genom jordbruksarbete. Skiftesreformerna av odlingsmarken ökade jordbrukets produktivitet vilket lede till ökade inkomster och en ökad efterfrågan på industrivaror.

1870 var ett genombrott för en kapitalistisk industrialisering.  Tre industrigrenar dominerade utvecklingen:

Träindustrin och massaindustrin. Cellulosa metoden gjorde att trä råvaran användes effektivt.

Järn och malm. Thomasprocessen för järnframställning medförde att den fosfor rika malmen i norrbotten blev användbar.

Verkstadsindustrin. Många tekniska framsteg bidrog till verkstadsindustrins framgång, några exempel: separatorn, turbinen, förbränningsmotorn, gasackumulatorn och kullagret.

Vid 1900-talets början var grunden till industrialiseringen genomförd. Produktionen av varor skapade stora värden. De värdena var den materiella grunden för den välfärd som skapades. Den politiska grunden för välfärden var arbetarpartierna och fackföreningsrörelsens kamp.

MERVÄRDE

Under kapitalismen tillfaller de värden som skapas genom arbete kapitalägarna. Enligt Karl Marx teori om mervärde går det till så här:

Kapitalägare köper arbetskraft och produktionsmedel och sammanför dem.

Varor produceras och säljs. Priset för varorna som säljs överstiger priset som kapitalägarna betalat för arbetskraft och produktionsmedel. Det överskott som skapas tillfaller kapitalägarna på grund av att de äger det kapital som har investerats.

Värdet skapas genom att arbetskraften arbetar en del av dagen för att skapa det värde som de får i lön och en del av arbetsdagen arbetar de för att skapa det värde som blir kapitalägarnas vinst. Det värde som tillfaller kapitalägarna kallar Karl Marx för mervärde. (I boken Karl Marx en introduktion, förklarar Per Månson hur mervärdet uppkommer.)

ARBETARKLASSEN KAMP FRAM TILL 1945

I slutet av 1800-talet levde arbetarklassen i fattigdom. Arbetsdagarna var långa, 10 till 12 timmar. Arbetstiden var inte reglerad. Vid sjukdom fick arbetarna sparken utan arbetslöshetsersättning. När arbetarna var gamla fick de sparken utan pension. De lediga arbetena gick till de arbetare som krävde lägst lön. Det var av nödvändighet som arbetarklassen började att organisera sig och agera som ett kollektiv. Arbetarna började organisera sig i arbetarpartier och fackföreningsrörelsen. De politiska kraven var allmän rösträtt och drägliga levnadsvillkor. Från början av 1900-talet till 1945 gick utvecklingen långsamt åt rätt hål. Arbetarklassens levnadsvillkor förbättrades steg för steg. Här är några exempel:

1901 kom lagen om ersättning vid olycksfall i arbetet.

1905 gav arbetsgivarorganisationen Verkstadsföreningen upp efter en lång konflikt och gick med på ett kollektivavtal med minimilöner, 57 timmars arbetsvecka samt ett erkännande av fackföreningsrörelsens föreningsrätt.

1912 kom lagen om arbetsskydd.

1919 kom en provisorisk lag om 48 timmars arbetsvecka.

1921 infördes allmän rösträtt för kvinnor och män. Rösträtten ökade arbetarrörelsens möjligheter att få representanter invalda i de valda församlingarna.

1928 lagen om kollektivavtal antas av riksdagen.

1934 arbetslöshets försäkring införs.

1935 antogs lagen om folkpension. Familjebidrag införs. Statliga lån till barnrikehus (hus med lägenheter till familjer med många barn).

1937 kom lagen om två veckors semester. Beslut om folktandvård.

Bengt-Olof Lindbergh

(Bloggen är knuten till Nya Arbetartidningen.)

Den 19 november röstade alla riksdagspartier utom Vänsterpartiet för att de svenska trupperna i Afghanistan ska utökas till 855 soldater. Det område som de svenska trupperna är i har varit relativt lugnt. Men nu har striderna även trappats upp där. Så beslutet att sända trupper innebär att svenskar och Afghaner kommer att dö.

I åtta år har kriget pågått. Resultatet är hopplöshet och fattigdom. Afghanerna kommer att fortsätta att slåss till alla ockupanter lämnat Afghanistan. De är inte intresserade av att bli befriade av USA och deras underhuggare. De var inte heller intresserade av att bli befriade av England och Sovjetunionen.

Det kostar lika mycket att avlöna 50 afghanska lärare i ett år som det kostar att avlöna en svensk soldat i et år. Lärare gör nytta. En svensk soldat skapar bara problem. Mördar han en afghan skapas nya talibaner. Mördas han skapas stor sorg hos föräldrar och vänner. Därför: Ta hem de svenska trupperna. Öka den humanitära hjälpen.

Bengt-Olof Lindbergh

(Den här bloggen är knuten till Nya Arbetartidningen.)

Det var svårt

att gå

från lek till arbete

men jag hade inget val

så det gick.

Det är svårt

att gå

från arbete till lek

men jag har inget val.

Bengt-Olof Lindbergh

som har diktbloggen: http://bol.bloggplatsen.se

(Dikten har varit publicerad i Fastighetsfolket nummer 8/2009.)

(Den här bloggen är knuten till Nya Arbetartidningen.)

Till: arbetsmarknadsdepartementet@regeringen.se

Till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin

Som en följd av EU-domstolens avgörande i Lavalmålet - den fackliga blockaden mot ett skolbygge i Vaxholm - föreslår du att facket inte får tvinga gästande företag att betala samma löner och villkor som svenska löntagare har. Det blir endast tillåtet att kräva minimilön och vissa andra minimivillkor. Kan det utländska företaget visa, genom ett kollektivavtal eller lagstiftad minimilön i hemlandet, att minimikraven uppfylls har facket inte rätt att kräva kollektivavtal eller vidta konfliktåtgärder.

Du föreslår att Lex Britannia, som ger facken konflikträtt för att tvinga fram svenska kollektivavtal, i praktiken ska avskaffas. Lex Britannia tillkom i början av 1990-talet efter att Sjöfolksförbundets blockad mot det utlandsflaggade fartyget Britannia förklarats ogiltig av domstol. Lex Britannia gjorde det möjligt för facket att tillgripa stridsåtgärder mot ett utländskt företag i syfte att driva igenom ett svenskt avtal.

Ditt lagförslag innebär ett dråpslag mot den svenska fackföreningsrörelsen och ett grundskott mot den svenska kollektivavtalsmodellen. Förslaget röjer väg för låglönekonkurrens och utnyttjande av underbetald arbetskraft från andra EU-länder i Sverige. I förlängningen hotar detta även de svenska löntagarnas löner och arbetsvillkor. Inte utan anledning anser Svenskt Näringsliv att Lavaldomen är ”mycket tillfredställande”.

Vi kräver att du drar tillbaka sitt lagförslag och att våra folkvalda politiker vägrar att anpassa svensk lagstiftning efter EU-domstolens antifackliga avgörande i Lavalmålet. Sverige har inte överlåtit några befogenheter till EU att överpröva arbetsrättsliga lagar som tillkommit i demokratisk ordning i Sveriges Riksdag. En förutsättning för Sveriges medlemskap i EU är de garantier som gavs inför folkomröstningen 1994 om att kollektivavtalsmodellen skulle förbli oantastad.

Rör inte konflikträtten! Försvara Lex Britannia!

*******

Du kan stödja namninsamlingen här!

(Denna blogg är knuten till Nya Arbetartidningen)