Alla inlägg den 10 december 2009

Av NAT:s redaktion - 10 december 2009 18:34



En kopp kaffe.

Några vänner

jag kan ringa.

Mobilen avstängd.

Räkningarna betalda.

Pengar till nästa lön.

En penna

för texter.

Två pennor

för teckningar.

Några papper.


Bengt-Olof Lindbergh

som har diktbloggen: http://bol.bloggplatsen.se


(Den här bloggen är knuten till Nya Arbetartidningen.)





Av NAT:s redaktion - 10 december 2009 18:29



Uttalande antaget av Kommunal Stockholm län: Rör inte konflikträtten! Försvara Lex Britannia!


Som en följd av EU-domstolens avgörande i Lavalmålet - den fackliga blockaden mot ett skolbygge i Vaxholm - föreslår den borgerliga regeringen att facket inte får tvinga gästande företag att betala samma löner och villkor som svenska löntagare har. Det blir endast tillåtet att kräva minimilön och vissa andra minimivillkor. Kan det utländska företaget visa, genom ett kollektivavtal eller lagstiftad minimilön i hemlandet, att minimikraven uppfylls har facket inte rätt att kräva kollektivavtal eller vidta konfliktåtgärder.


Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m) föreslår att Lex Britannia, som ger facken konflikträtt för att tvinga fram svenska kollektivavtal, i praktiken ska avskaffas. Lex Britannia tillkom i början av 1990-talet efter att Sjöfolksförbundets blockad mot det utlandsflaggade fartyget Britannia förklarats ogiltig av domstol. Lex Britannia gjorde det möjligt för facket att tillgripa stridsåtgärder mot ett utländskt företag i syfte att driva igenom ett svenskt avtal.


Regeringens lagförslag innebär ett dråpslag mot den svenska fackföreningsrörelsen och ett grundskott mot den svenska kollektivavtalsmodellen. Förslaget röjer väg för låglönekonkurrens och utnyttjande av underbetald arbetskraft från andra EU-länder i Sverige. I förlängningen hotar detta alla löntagarnas löner och arbetsvillkor i Sverige. Inte utan anledning anser Svenskt Näringsliv att Lavaldomen är ”mycket tillfredställande”.


Vi kräver att regeringen drar tillbaka sitt lagförslag och att våra folkvalda politiker vägrar att anpassa svensk lagstiftning efter EU-domstolens antifackliga avgörande i Lavalmålet. Sverige har inte överlåtit några befogenheter till EU att överpröva arbetsrättsliga lagar som tillkommit i demokratisk ordning i Sveriges Riksdag. En förutsättning för Sveriges medlemskap i EU är de garantier som gavs inför folkomröstningen 1994 om att kollektivavtalsmodellen skulle förbli oantastad.


Rör inte konflikträtten! Försvara Lex Britannia!



Kommunal Stockholm län den 26 november 2009.
(Kommunal Stockholms län har 78.000 medlemmar)


(Den här bloggen är knuten till Nya Arbetartidningen.)





Av NAT:s redaktion - 10 december 2009 13:28



Från 1900-talets början till slutet av 1970-talet gick utvecklingen i Sverige åt rätt håll.

Klassklyftorna minskade och välfärden ökade. I början av 1970-talet gick arbetsgivarna och högern till offensiv mot de folkliga segrar som präglat utvecklingen från 1900-talets början fram till slutet av 1970-talet. Arbetarklassen och arbetarklassens politiska och fackliga organisationer klarade inte av att möta offensiven. Resultatet av offensiven är att utvecklingen går åt fel håll nu. Klassklyftorna ökar och välfärden sönderfaller.


Ginikoeffcienten är ett mått för att mäta ekonomisk jämlikhet. Gini mäts från noll till ett. Noll är lika med en jämlikhet, ett är lika med ojämlikhet. 1975 var Gini 0,217, 2007 var Gini 0,333. Gini fortsätter att gå åt fel håll. (Källa :www.scb.se.)


Hälsa är ett mått på klasskillnader. Från 1986 till 2003 ökade livslängden för män med kort utbildning med 2,2 år. Under samma tid ökade livslängden för män med lång utbildning med 3,7 år. Det är en skillnad på 1,5 år. För kvinnor med kort utbildning ökade livslängden med 0,7 år. För kvinnor med lång utbildning ökade livslängden med 3 år. Det är en skillnad på 2,3 år. (Källa: LO-rapporten Arbete, liv och hälsa, 2009. Rapporten kan laddas ned från www.lo.se.)


Ett grovt mått på välfärd är skatternas andel av BNP. År 1900 när högern hade den parlamentariska makten på grund av att den allmänna rösträtten inte fans så var skatternas andel av BNP 7,7 procent. 1945 var den 18 procent. Från 1945 till 1978 steg den till 52,5 procent. 2008 var den 47.1 procent. (Källa: www.ekonomifakta.se .) Sedan 1982 har alla regeringar – alltså både röda och blå- arbetat för att minska den offentliga sektorns andel av BNP.


I del 4 av Den svenska välfärdens uppgång och sönderfall kommer jag att skriva om de händelser och politiska beslut som ligger bakom att välfärden sönderfaller.


Bengt-Olof Lindbergh


(Den här bloggen är knuten till Nya Arbetartidningen.)







Presentation

Fråga mig

16 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2 3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14 15
16
17 18 19
20
21
22
23
24
25
26
27
28 29 30 31
<<< December 2009 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards