Direktlänk till inlägg 1 november 2016

Bokmässan, Nya Tider och yttrandefriheten

Av NAT:s redaktion - 1 november 2016 20:36

I samband med bokmässan i Göteborg den 22 –25 september krävde ett antal deltagare att den högerextrema tidskriften Nya Tider skulle utestängas från mässan. Arrangörerna accepterade först kravet, men återtog sedan beslutet när det kom en motreaktion. Problemet med detta krav är att ett utestängningskrav lika gärna kan riktas mot dem inom vänstern, som borgerligheten uppfattar som farliga eller potentiellt farliga. Betecknande nog ifrågasatte ledarskribenter i SvD, DN och andra borgerliga tidningar Oktoberförlagets närvaro på bokmässan, om inte Nya Tider fick delta. I ett senare upprop, publicerat i Expressen, meddelade 103 undertecknare, främst kulturarbetare, att de inte skulle närvara på nästa års bokmässa, om Nya Tider tillåts delta. Antag att Bokmässans arrangörer än en gång retirerar och företrädare för borgerligheten också kräver att Oktoberförlaget ska utestängas, kommer då alla undertecknare att ställa upp på Oktoberförlagets sida, eller kommer Oktoberförlaget att inkluderas i ”de antidemokratiska utställarna”? I uppropet heter det nämligen:


”Därför uppmanar vi arrangörerna att inte låta antidemokratiska och rasistiska utställare delta nästa år.”


Yttrandefriheten är ingen absolut rättighet, som svävar fritt över klasskampen. Under andra världskriget fanns det exempelvis ingen anledning att exempelvis garantera nazityska, italienska eller japanska ockupanter och deras kollaboratörer någon yttrandefrihet. Monopolborgerskapet och dess stat och de partier, som stöder kapitalets fortsatta hegemoni, har aldrig behandlat yttrandefriheten som om den vore en absolut rättighet. När existensen av en hemlig säkerhetstjänst i Sverige, IB, avslöjades 1972 av två journalister, såg den socialdemokratiska regeringen till att de dömdes för spioneri. Så mycket var yttrandefriheten värd. Både före och efter andra världskriget har säkerhetspolisen prioriterat övervakningen av kommunister; under andra världskriget sattes kommunister t.o.m i arbetsläger. Ingen kommunist i Sverige efter andra världskriget har någonsin gjort sig skyldig till mord på en meningsmotståndare i motsats till nazister. Ändå har SÄPO fokuserat på övervakningen av kommunister. De högersocialdemokratiska ledarna rensade ut kommunister i fackföreningsrörelsen både före, under och efter andra världskriget.


Vi lever i en tid då den borgerliga ideologiska hegemonin är mycket stark, vänstern är svag och arbetarklassen befinner sig på strategisk defensiv. I det läget gynnar det klasskampen att den revolutionära vänstern försvarar yttrandefriheten och att samma vänster utnyttjar den fullt ut. Det är alltså fråga om en taktisk huvudlinje. Att ropa på organisatoriska åtgärder mot nazistiska, högerextremistiska och högerpopulistiska organisationer och grupper, som sedan ska genomföras av den borgerliga staten – och i fallet Bokmässan av ett kapitalistiskt företag – riskerar att fungera kontraproduktivt, d.v.s slå tillbaka mot den revolutionära vänstern. Det kan också framställas som att vänstern inte vågar ta diskussionen med de högerpopulistiska grupperingarna. Komintern drev linjen, åtminstone efter 1935, att kommunisterna i fackföreningsrörelsen i de kapitalistiska länderna inte skulle kräva att fascist- och nazisympatisörer skulle uteslutas utan hellre ta diskussionen med dem. De högerpopulistiska grupperingarna i Sverige måste berövas sitt masstöd, inte få chansen att framstå som martyrer.


Det förhållande att den liberala borgerligheten kan få för sig att även vidta organisatoriska åtgärder mot den revolutionära vänstern leder inte till slutsatsen att företrädare för vänstern för den skull ska ingå några slags taktiska allianser med högerextremister, som exempelvis att skriva i deras tidskrifter som Nya Tider som Jan Myrdal gjorde.


Nya Tider står till höger om Sverigedemokraterna. Chefredaktören Vávra Suk inledde sin politiska bana hos Sverigedemokraterna och blev senare ideolog och redaktör hos Nationaldemokraterna, en nynazistisk gruppering. Artiklarna och krönikorna fokuserar på hotet från islam, brott som invandrare begått eller misstänks ha begått, i synnerhet våldtäkter, samt kostnader och andra problem kopplade till invandringen. Nya Tider beskärmar sig också över möjligheterna för Nya Tider och likasinnade att framföra sitt budskap. Dessutom riktas kritik mot antirasister och s.k PK-elit.


Fascism och nazism är ingenting annat än en modern, i folklig klädsel maskerad form av den borgerligt-kapitalistiska kontrarevolutionen. Den italienska fascismen och tyska nazismen uppstod som ett svar på den framväxande revolutionära rörelsen efter Oktoberrevolutionens seger 1917. Dess massbas i inledningsskedet bestod av medlemmar från småborgerskapet, trasproletariatet och de lägre skikten inom proletariatet; först när monopolborgerskapet i respektive länder gav de fascistiska och nazistiska rörelserna sitt direkta stöd fick de ett genombrott och kunde gripa den politiska makten. Erfarenheterna från Italien och Tyskland visar också att de borgerliga och nationella partierna beredde vägen för fascisterna och nazisterna och att den borgerliga våldsapparaten nästan alltid ställde sig på deras sida, när dessa gick till fysiskt angrepp mot arbetarrörelsen och dess organisationer. Fascister och nazister och deras moderna avläggare är de mest rabiata hantlangarna åt monopolborgerskapet och svurna fiender till arbetarklassen. De första som nazisterna i Tyskland satte i koncentrationsläger var just kommunister.


Axelmakternas nederlag i andra världskriget ledde till fascismens och nazismens idéer diskrediterades för en tid. Högerextrema och högerpopulistiska partier återuppstod igen i Europa fr.o.m slutet av 1970-talet. Idag har vissa av dessa partier t.o.m över 20 procent i röstetal. Orsakerna till deras framväxt är mångfaldiga. I Europa har näringslivet omstrukturerats sedan 1970-talet, vilket fr.a drabbat tillverkningsindustrin med omfattande arbetslöshet som följd i gamla industriorter. Nyliberalismen igångsatte en offensiv på alla plan mot arbetarklassen på 1980-talet, eftersom borgarklassen hade tagit makten i både Sovjetunionen, dess satelittstater och Kina. Det tidigare s.k socialistiska lägret kunde inte längre tjäna som föredöme eller inspirationskälla för arbetarklassen. Nyliberalismen ledde till nedskärningar av den offentliga sektorn, ökade inkomst- och förmögenhetsskillnader och omfattande privatiseringar. Idag är inkomst- och förmögenhetsskillnaderna lika stora i Europa som före första världskriget. EU är själva sinnebilden för ett toppstyrt elitprojekt, som sätter det europeiska monopolborgerskapets intressen främst. De socialdemokratiska partierna i Europa har hela tiden anpassat sig till de borgerliga partiernas politik. Deras uppgift att dämma upp för kommunistiskt inflytande är inte längre aktuell. De gamla revisionistpartierna (d.v.s. de sovjettrogna) har antingen förvandlats till socialdemokratiska partier eller försvunnit från den politiska kartan.


I detta läge har det alltså uppstått högerextrema och högerpopulistiska partier, som inte angriper huvudfienden, d.v.s det egna monopolborgerskapet, utan angriper invandrare och nationella minoriteter och således avleder uppmärksamheten från huvudmotsättningen mellan proletariat och borgerskap. Om de inte fanns, skulle borgerskapen vara tvungna att uppfinna dem. Man måste komma ihåg att det är de borgerliga partierna och socialdemokraterna i Sverige, som har berett marken för Sverigedemokraternas och närstående grupperingars frammarsch, genom sin arbetarfientliga politik och EU-inträdet. Den revolutionära vänstern har sedan 1990-talet varit alldeles för svag för att kunna bjuda ett effektivt motstånd mot nyliberalismens draksådd. Vänsterpartiet fungerar mest som en släpvagn till socialdemokraterna, även om retoriken är betydligt mer radikal.


Olika högerextremistiska och högerpopulistiska partier i Europa har dock inte kunnat upprepa förkrigstidens taktik. De partier som vunnit framgångar har alla verkat inom den borgerliga demokratins ramar och övergett gatukamper och dylikt.


Kommunisternas linje måste bestå i att stödja sig på de progressiva, försöka vinna över eller att åtminstone neutralisera mellangruppen för att isolera de reaktionära elementen. De ledande inom de pronazistiska, högerextremistiska och högerpopulistiska rörelserna tillhör alltid reaktionen. Det gör i och för sig också de ledande spetsarna för de borgerliga och socialdemokratiska partierna. Den viktigaste skillnaden mellan Sverigedemokraterna å ena sidan och de borgerliga partierna och socialdemokraterna å den andra är att de förra öppet framställer invandrarna som huvudproblemet och hetsar mot dem i syfte att splittra arbetarklassen. De senare partierna tillämpar i praktiken en hycklande politik, som försämrar arbetarklassens läge och splittrar den genom segregering. Det är fel att liera sig eller ingå taktiska allianser med någon av dem för att bekämpa den andre. I det förra fallet bidrar man till att göra svurna fiender till arbetarklassen och kommunisterna rumsrena och dessutom splittrar man den progressiva gruppen.  I det andra fallet bidrar man till illusionen att de borgerliga partierna och socialdemokraterna skulle vara pålitliga motståndare till Sverigedemokraterna och inte vara ansvariga för deras frammarsch. Det går i och för sig inte att utesluta att det kan uppkomma en situation, där ett högerextremistiskt eller fascistiskt maktövertagande riskerar att inträffa, men en sådan utveckling förutsätter en djupgående ekonomisk och politisk kris inom kapitalismen som i Tyskland på 1930-talet. Då måste man välja mellan pest och kolera och söka alliera sig med borgerligt-demokratiska krafter för att förhindra ett sådant maktövertagande. Men dit verkar det vara långt.



Om den revolutionära vänstern vill bedriva en framgångsrik kamp mot högerextremistiska och högerpopulistiska rörelser i Sverige, måste den fokusera på arbetarklassen och dess frågor i syfte att beröva den yttersta högern dess massbas. Då kommer den revolutionära vänstern också automatiskt i motsatsställning till monopolborgerskapets traditionella företrädare, de borgerliga partierna och socialdemokraterna. Kampen måste ha en materiell bas; symbolpolitik eller en idealistisk kamp, som utspelar sig enbart inom överbyggnaden, kommer att vara verkningslös.


Samtidigt måste vi komma ihåg att personer bland de progressiva och mellangruppen kan begå politiska fel, och att det vore sekteristiskt för den skull att fösa över dem till reaktionens läger.


Rickard B. Turesson

 

(Denna blogg är knuten till Nya Arbetartidningen)

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av NAT:s redaktion - Onsdag 27 mars 16:26

Dessa iakttagelser är hämtade från en artikel i Prometheus av Cornelius van Vliet hösten 2020. Jag tar inte ställning till den övriga texten i hans artikel, men just dessa iakttagelser är korrekta.   ”Först och främst har de flesta trotskis...

Av NAT:s redaktion - Tisdag 26 mars 08:00

Denna artikel publicerades ursprungligen i Stormklockan den 4/5 1970. Den bestod av två delar, men bara den första delen publiceras här. Den andra delen behandlade den s.k. nyvänsterns s.k. strukturreformer, idéer som var nära besläktade med trotskis...

Av NAT:s redaktion - Söndag 24 mars 14:16

  Enligt ett meddelande[1] på webben från den 15 januari grundar Revolution Revolutionära Kommunistiska Partiet (RKP) och avser också att ingå i Revolutionära kommunistiska internationalen. Det lär redan finnas 15 olika trotskistiska internationale...

Av NAT:s redaktion - Fredag 8 mars 20:36

7 mars 2024   "Under det senaste århundradet har många förändringar skett i kvinnornas läge i Sverige. På snart sagt varje område har de i juridisk och formell mening samma rättigheter som männen. Den praktiska möjligheten att utnyttja dessa rätt...

Av NAT:s redaktion - Söndag 3 mars 20:57


Anmäl dig till en digital studiecirkel i marxismen-leninismen-maoismen!    I denna cirkel går vi igenom maoismens grunder som främst består av Marx, Lenins och Mao Zedongs teorier. Studiecirkeln passar både den politiska nybörjaren och den som vi...

Presentation

Fråga mig

16 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2016 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards