Alla inlägg under juni 2019

Av NAT:s redaktion - 21 juni 2019 19:31

(Inledning på boksläpp om ”En annan syn på Stalin” den 29 maj 2019)

 

I sin berömda kommentar ”Till frågan om Stalin” från september 1963, som ingår i ”Den stora polemiken”, skriver Kinas Kommunistiska Partis företrädare inledningsvis:


”Frågan om Stalin är en fråga av världsomspännande betydelse. Den har haft återverkningar inom alla klasser i alla länder och är ännu i dag föremål för mycken diskussion, i vilken olika klasser och deras politiska partier och grupper företräder olika åsikter. Det är sannolikt, att ett slutgiltigt avgörande i denna fråga inte kan uppnås under detta århundrade (min fetstil).”


Notera den sista meningen! Förmodligen kan heller inte ett slutgiltigt avgörande uppnås under detta århundrade. Redan det faktum att de sovjetiska arkiven återigen har stängts försvårar detta.


Hur bör man förhålla sig till frågan om Stalin? Marx och Engels betecknade sin lära som den vetenskapliga socialismen.  Man bör alltså förhålla sig vetenskapligt.  Det betyder för att travestera Lenin: för att verkligen känna ett historiskt skeende ”måste vi överblicka, studera alla dess sidor, alla sammanhang och alla ’övergångar’. Vi kommer aldrig att helt och fullt lyckas med detta, men kravet på allsidighet är ett skydd mot misstag och stelhet.” (1)


Frågan om Stalin är inte enbart en fråga om personen Stalin. Det är en fråga om hur man ska summera de historiska erfarenheterna av proletariatets diktatur, av det socialistiska uppbygget i Sovjetunionen och den internationella kommunistiska rörelsen efter Lenins död. Samtidigt stod Stalin i ledningen för SUKP(b) från slutet av 1920-talet fram till sin död 1953. Det betyder att han hade det yttersta ansvaret för såväl framgångar som misstag.


Det är odiskutabelt att Sovjetunionen under Stalin uppnådde stora framgångar.  Det gällde bl.a

  • det socialistiska uppbygget, industrialiseringen och kollektiviseringen, den grundläggande sociala välfärden, utrotandet av analfabetismen och en snabb utbyggnad av den högre utbildningen;
  • det anti-fascistiska kriget, där sovjetfolket och sovjetarmén stod för de helt avgörande insatserna i kampen mot Nazityskland;
  • att Stalin fullföljde Lenins linje och bekämpade opportunism av allsköns slag inom partiet och lämnade efter sig en rad betydande marxist-leninistiska skrifter:
  • att den sovjetiska regeringen och partiet genomförde en utrikespolitik som i det stora hela stod i överensstämmelse med den proletära internationalismen.

Men Stalin begick också misstag. I den nyss nämnda skriften skriver KKP:


” I vissa frågor avvek Stalin i sitt tänkande från den dialektiska materialismen och hemföll åt metafysik och subjektivism, och följaktligen var han ibland skild från verkligheten och från massorna. I kampen såväl inom som utom partiet förväxlade han vid vissa tillfällen och i vissa frågor tvenne till sin natur skilda motsättningar – motsättningarna mellan oss själva och fienden och motsättningarna inom folket – och han förväxlade också de skilda metoder som krävs vid behandlingen av dessa skilda typer av motsättningar… Han gjorde sig skyldig till vissa fel i förhållandena till broderpartierna och broderländerna. Han gav också en del dåliga råd i den internationella kommunistiska rörelsen. Dessa fel åsamkade Sovjetunionen och den internationella kommunistiska rörelsen vissa förluster.”


KKP menade att Stalins förtjänster övervägde hans brister. Samtidigt gick KKP:s interna kritik betydligt längre.  Men det enda riktiga förhållningssättet till misstag är att dra lärdom av dem. Det visade Mao Zedong och KKP i praktiken genom att exempelvis tillämpa en annan industrialiserings- och kollektiviseringsmodell, ett annat sätt att lösa motsättningarna och genom kulturrevolutionen, som var ett försök att hindra revisionismens maktövertagande.


Hur ska man bilda sig en egen uppfattning i denna fråga? Man måste ta del av


1)  Stalins egna verk;

2)  Rapporter, minnesanteckningar och memoarer, skrivna av sådana som hade direktkontakt med Stalin. Det gäller exempelvis Molotov (se hans memoarer), Dimitrov och Mao Zedong. KKP hade insyn i SUKP(b) fr.o.m 1920-talet;

3) Seriös forskning, som bygger på användning av sovjetiska arkiv. Martens har ju haft tillgång till Smolensk-arkiven.


Det finns naturligtvis också en massa litteratur, som bygger på sekundärkällor. Den litteraturen måste man alltid ta med en nypa salt.


Det viktiga med Martens bok är att den presenterar en motbild till den demoniseringskampanj, som borgerliga, socialdemokratiska, revisionistiska och trotskistiska historieskrivare och propagandister har bedrivit mot sovjetstaten alltsedan dess födelse, mot Lenin och framförallt Stalin. Därmed inte sagt att alla Martens bemötanden är korrekta; det är en annan femma. Det avgörande är att det är fråga om en seriös, systematisk och genomarbetad motbild som han presenterar.




1. V.I Lenin, Valda verk, engelsk utgåva 1945, band 9, sid. 66


(Denna blogg är knuten till Nya Arbetartidningen)

ANNONS

Presentation

Fråga mig

9 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2019 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Nya Arbetartidningen med Blogkeen
Följ Nya Arbetartidningen med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se